Valet 2010 inte så illa för S som det sägs

Socialdemokraternas resultat i 2010 års val har beskrivits som katastrofalt av såväl partiföreträdare som politiska kommentatorer (och säkert även av retorikexperter). I media har det framhållits att det är partiets sämsta valresultatet i riksdagsval sedan 1914. Socialdemokraternas egen valanalys upprepar detta bistra konstaterande.

Jag kan nu bjuda er på följande scoop: detta är helt enkelt inte sant. Det hela bygger på ett missförstånd. I de historiska redovisningar av valresultat som många vänder sig till är Socialdemokraternas valresultat i en del tidiga val sammanslagna med resultaten för Sveriges Socialdemokratiska vänsterparti (SSV). I andrakammarvalet 1920 fick S endast 29,7 procent (SSV fick 6,4 procent). Och jag ska erkänna att detta redan har påpekats av statsvetaren Peter Esaiasson, som förmodligen är en av dem som kan historiska val bäst, men få verkar ha lyssnat på honom. Det är väl en del av det fenomen som innebär att media oftast inte vänder sig till de forskare som kan mycket om något, utan hellre till de forskare kan uttala sig om allt oavsett kunskap.

Så, socialdemokrater, läget är inte så illa som ni tror, 2010 års riksdagsval är inte det sämsta på 96 år, utan blott det sämsta på 90 år. Visst känns allt bättre nu?

Politisk promenad

Om ni har tänkt ge er ut på en helgpromenad i vinterkylan och känner att ni vill ta det till en ny nivå kan jag rekommendera en politisk promenad. Det går helt enkelt till så att ni traskar omkring, studerar husen ni passerar och funderar på hur man kan tänkas rösta i det område ni råkar befinna er i. ”Här bor det säkert många moderater” kanske ni kommer fram till, eller ”här är ser det ut att vara gott om sverigedemokrater”.

Men nu kanske ni undrar hur ni ska få reda på hur det verkligen ligger till (alternativt tycker ni inte att det här alls låter kul och då kan ni sluta läsa nu, om ni mot all förmodan tagit er så här långt)? Tja, antingen kan ni kolla på internet när ni kommer hem eller under promenaden via Valmyndighetens hemsida eller SCB:s dito. Eller så laddar ni ned den fantasiska appen Valkoll till er telefon. Med hjälp av den känner telefonen av var ni befinner er och berättar genast hur folk röstar i området. Så här kan det se ut:

Du kan få resultaten i riksdagsvalet 2010 på både kommun- och distriktsnivå. Appen kan laddas ned via Google Market här. Om ni inte har en telefon med Android, tja, kanske dags att börja hänga med i den tekniska utvecklingen?

Omval 2011

I fredags kom till slut det ganska väntade beskedet att det blir omval i en valkrets i Örebro (val till kommunfullmäktige) och hela Västra Götaland (val till regionfullmäktige). Valprövningsnämndens beslut känns väl genomtänkt givet de felaktigheter som har skett, men det kan invändas att de har tänkt igenom saken väl länge. Rimligen borde det gå att nå ett beslut tidigare. De problem med valens genomförande som inträffat i olika delar av landet motiverar en diskussion kring valsystemet och jag tänkte återkomma till den frågan i ett senare inlägg.

Det är bra att Valprövningsnämnden valt att ta hjälp av en statistikprofessor (Svante Linusson) för att få beräkningar av sannolikheterna för att olika fel påverkat valutgången. Jag hoppas att Valmyndigheten lägger ut hans beräkningar för de senaste besluten (för några tidigare beslut ligger de ute på Valmyndighetens hemsida). De sannolikheter som rapporterades i media lät lite besynnerliga, men jag utgår från att allt är i sin ordning. Och det spelar mindre roll då det är uppenbart att risken för att felen påverkat valutgången är för stor för att inte utlysa omval.

Omval är ovanliga inslag i den svenska demokratin. Och som Henrik Oscarsson har framfört i sin blogg berör omvalet många väljare och det innebär ett unikt tillfälle för forskare att studera vad omval innebär för demokratin. Vi får hoppas att resurser tillsätts för att så också blir fallet. Henrik har även framfört farhågor om att valdeltagandet kommer att bli lågt (se här och här). Många verkar ta det för givet att så blir fallet (t.ex. Karin Pettersson i Godmorgon världens panel i dag). Men är det så självklart? Huvudargumenten för ett lägre valdeltagande är a) att andra länder som har skilda valdagar för regionala/lokala val respektive nationella val har lägre valdeltagande än länder som lägger dessa valdagar samtidigt och b) att val på våren är sämre för valdeltagandet. Samtidigt ska man komma ihåg att vi har liten erfarenhet av omval. Tidigare har det skett i Hallsberg (1979), Borgholm (1985), Åre (1985) och Orsa (2002). De är alla mindre kommuner och omvalen ligger en bit tillbaka i tiden. Det senaste exemplet är Orsa och där steg faktiskt valdeltagandet i och med omvalet. Och det steg ganska rejält – från 75,5 till 79,7 procent. Vad kan det bero på? Tja, ett argument för ett högre valdeltagande vid omval är att ett jämnt politiskt opinionsläge brukar stimulera valdeltagandet och själva anledningen till omvalet är ju att valet var så jämnt att ett fåtal felaktiga röster medfört att valet måste göras om. Att valen i Örebro och Västra Götaland var så oerhört jämna kan medföra att väljarna är än mer benägna att gå till valurnorna än vad som var fallet i höstas. Kontentan är dock att situationen är ny och vi vet inte hur väljarna kommer att bete sig och hur högt valdeltagandet blir. Det är ytterligare argument för att resurser borde tilldelas för vetenskapliga studier av de spännande val som stundar.

Skönheten ligger i siffrorna

Statistik och kvantitativa metoder har på senare år fått allt större utrymme inom allt fler områden. Det finns många förklaringar till den utvecklingen. Bland de bidragande orsakerna finns internet, nya statistiska metoder, bättre och billigare datorer, fler och mer lättillgängliga databaser och inte minst ett allt större intresse för statistik och indikatorer. Jag vet att det finns forskare och andra som beklagar den utvecklingen och hoppas att pendeln ska svänga. Men jag är ledsen. Det här är nog bara början.

I litteraturvetenskapen har siffror tidigare inte haft någon framträdande roll (även om Sture Allen faktiskt var före sin tid, men visst, han har aldrig dansat i tv). Men det kan vara på väg att ändras. Nu är statistiken på ingång även där, vilket bland annat finns beskrivet i NY Times och i The Chronicle. Och som på så många andra områden finns Google där. Via Google Books kan man söka i alla de miljoner böcker som har skannats in av dem. I Google Labs finns numera även Ngram Viewer där man kan se hur vanliga olika ord är i dessa böcker och över tid. Exempelvis kan man som i diagrammet nedan se hur orden cyberspace och internet har använts över tid.

Som framgår av diagrammet har kampen mellan orden varit hård, men internet verkar gå segrande ur striden. Det lustiga är dock att orden verkar ha använts redan i början av 1900-talet (ordet cyberspace myntades av William Gibson 1982). Det här har uppmärksammats på andra håll. Jag vet inte, men om jag skulle sätta några kronor skulle jag satsa dem på att någon har råkat kodat fel århundrade när en del böcker skannats in (artikeln i The Chronicle som nämns ovan tar upp en del av problemen med datamaterialet). Det skulle i så fall vara ytterligare ett exempel på hur mycket lättare det är att upptäcka fel om man gör data mer tillgänglig. Om inte, tja, då finns det någon riktigt förutseende skribent som borde få mer uppmärksamhet. I vilket fall, det här är bara början…

Danderyd 16

I svenska val är valdistrikt den minsta geografiska enheten. Valdistrikt är det område som är knutet till en vallokal. Storleken kan variera rejält – från ett kvarter i en större stad till ett vidsträckt område på landsbygden. I 2010 års riksdagsval fanns det total sett 5 668 valdistrikt. Som jag nämnt tidigare hade Sverigedemokraterna sitt starkaste stöd i valdistriktet Almgården i Malmö. Ett annat valdistrikt som utmärker sig är Danderyd 16. Det är Alliansens starkaste fäste. I 2010 års val röstade där 98,7 procent på något av allianspartierna. Det innebar en uppgång i förhållande till 2006 års val då blott 96,8 procent gjorde så. Trots att Alliansen gick fram där backade Moderaterna med 16,1 procentenheter, från 74,0 till 57,9 procent. Danderyd 16 är inte unikt i det avseendet, utan M har tappat i en hel del av sina starkaste fästen. En förklaring kan vara taktikröster på andra borgerliga partier. Men det verkar inte vara huvudförklaringen då M tappade rejält i Danderyd 16 även i valet till kommunfullmäktige. Visserligen backade de inte lika mycket som i riksdagsvalet, men de tappade ändå 11,5 procentenheter.

För att förstå hur starka Alliansen är i Danderyd 16 är det bättre att uttrycka valresultatet i antal. Det var i 2010 års riksdagsval 887 personer som var röstberättigade i Danderyd 16. Av dem var det 788 personer, eller 88,8 procent, som röstade (möjligen är det en liten underskattning då röster från personer som förtidsröstar riktigt sent förs till en egen grupp och kommer inte med i statistiken för de enskilda valdistrikten, men det spelar mindre roll i sammanhanget). Av dessa 788 personer röstade 2 blankt. Ingen lade någon ogiltig röst i valurnan. Alltså fanns 786 röster att fördelar mellan de politiska partierna. Allianspartierna plockade hem 776 av dem. De Rödgröna fick endast 5 röster! Miljöpartiet och Vänsterpartiet fick varsin. Socialdemokraterna fick 3 röster. Det är inte utan att man tänker sig att det är en familj där de två föräldrarna och storebror röstar på S och lillebror och lillasyster röstar på V respektive MP. Eller är det kanske bara borgerliga väljare som tagit fel valsedel? För övrigt fick Sverigedemokraterna lika många röster som S i Danderyd 16. Feministiskt initiativ och Piratpartiet fick varsin röst.

Danderyd 16 är även det valdistrikt i landet som har den högsta medelinkomsten. Andelen högutbildade är inte störst där, men distriktet ligger i det absoluta toppskiktet. Om ni vill höra mer om valresultat på valdistriktsnivå kan ni kolla in SCB:s demokratidag på SVT-play (jag dyker upp och pratar valdistrikt ungefär 29 minuter in i programmet).

SD:s starkaste fäste

Sverigedemokraternas intåg i riksdagen har gett upphov till mycket diskussion. Att de kom in var inte någon överraskning givet opinionsmätningarna inför valet. Jag har även tidigare, tillsammans med Gissur Ó Erlingsson och Karl Loxbo, skrivit om att SD förmodligen nått ett än bättre resultat 2006 om de hade varit lokalt aktiva i fler kommuner än vad som var fallet då (se ”Supply Equals Success? The Sweden Democrats’ Breakthrough in the 2006 Local Elections”). Och i 2010 års val var de på plats i fler kommuner än tidigare (de ställde upp med valsedlar i 234 av 290 kommuner).

I riksdagsvalet 2010 fick SD det största stödet i valdistriktet Almgården i Malmö. Där röstade 30,0 procent på SD, vilket innebar en uppgång med 11,9 procentenheter i förhållande till 2006 års val. Intill Almgården går Inre Ringvägen. Och på andra sidan vägen ligger Rosengård och  valdistrikten Herrgården, Östra Örtagården, Västra Örtagården och Törnrosen. De är även de fyra valdistrikt där Socialdemokraterna har sitt starkaste stöd (81,5-87,5 procent). Två partiers starkaste fästen skilda av en väg. Det här är även områden som utmärker sig på andra sätt: Almgården är det valdistrikt i Malmö med minst andel med eftergymnasial utbildning och de andra fyra valdistrikten utgör de valdistrikt med störst andel utrikes födda (Almgården är ganska genomsnittligt i det avseendet).

Möjligen kan 2010 års valresultat ge upphov till ett nyvaknat intresse för att studera den politiska geografin och kanske återupptäcka sådana föregångare som den bortgångne professorn Sven Rydenfelt. Så om ni ser ett antal män med illasittande kavajer  som vandrar längs Inre Ringvägen – frukta intet det är nog bara statsvetare som gör fältobservationer.

Det mörkröda distriktet är Almgården och det ljusa distriktet intill är Herrgården. Klicka på kartan för större bild.

TED, Rosling och världens utveckling

Jag nämnde Hans Rosling i ett tidigare inlägg. Ni har säkert sett honom prata om utvecklingen i världen och visa statistik i form av bollar som flyger runt i diagram. Om inte kan jag rekommendera den presentation som gjorde succé på TED:

På TED kan ni även hitta en rad ytterligare presentationer av Hans Rosling, se här. Och det finns mycket annat intressant där, så oavsett om ni gillar detta är det värt att kolla in ted.com.

Visualisering av data

En av de stora rådande trenderna är allt fler myndigheter, organisationer och företag lägger ut API:er och öppna datakällor (se mina länkar för en del exempel). Dessutom finns det allt fler databaser som samlar information i olika former. Det finns med andra ord mängder med data att studera närmare, vilket skapar nya möjligheter för oss som jobbar med analys. Ett område som är på stark frammarsch är visualisering av data. Jag är själv väldigt intresserad av det. Det är även ett område som blir allt viktigare för tidningar och journalister. Geoff McGee vid Standford har satt ihop en mycket fascinerande film i ämnet. Filmen är visserligen hela 54 minuter, men jag lovar att det är väl använd tid. I filmen finns många intressanta exempel på hur data kan visualiseras. Dessutom finns en hel del länkar till spännande webbsidor. Två svenskar dyker också upp. Först Thomas Molén från Svenska Dagbladet, som gjorde en snygg illustration över hur folk i olika länder röstade i 2008 års melodifestival. Sedan dyker även Ola Rosling, Hans Roslings son och en av grundarna till Gapminder, upp och demonstrerar Google Public Data (Ola har dock sedan dess lämnat Google). Jag kommer att återkomma till visualisering av data. Det händer verkligen mycket på det här området just och utvecklingen går snabbt, så snabbt att Swivel som nämns och får beröm i filmen inte längre finns.

Härifrån och vidare

Nu har jag ägnat lite tid åt att försöka få ordning på den här sidan. Det finns helt klart utrymme för förbättringar, men nu får det vara så här ett tag. Jag har lagt till en hel del länkar och en del annat som jag hoppas kan vara av intresse. Framtiden får utvisa vad det blir av det här. Men nu kör vi.