Kategoriarkiv: Uncategorized

Omval 2011

I fredags kom till slut det ganska väntade beskedet att det blir omval i en valkrets i Örebro (val till kommunfullmäktige) och hela Västra Götaland (val till regionfullmäktige). Valprövningsnämndens beslut känns väl genomtänkt givet de felaktigheter som har skett, men det kan invändas att de har tänkt igenom saken väl länge. Rimligen borde det gå att nå ett beslut tidigare. De problem med valens genomförande som inträffat i olika delar av landet motiverar en diskussion kring valsystemet och jag tänkte återkomma till den frågan i ett senare inlägg.

Det är bra att Valprövningsnämnden valt att ta hjälp av en statistikprofessor (Svante Linusson) för att få beräkningar av sannolikheterna för att olika fel påverkat valutgången. Jag hoppas att Valmyndigheten lägger ut hans beräkningar för de senaste besluten (för några tidigare beslut ligger de ute på Valmyndighetens hemsida). De sannolikheter som rapporterades i media lät lite besynnerliga, men jag utgår från att allt är i sin ordning. Och det spelar mindre roll då det är uppenbart att risken för att felen påverkat valutgången är för stor för att inte utlysa omval.

Omval är ovanliga inslag i den svenska demokratin. Och som Henrik Oscarsson har framfört i sin blogg berör omvalet många väljare och det innebär ett unikt tillfälle för forskare att studera vad omval innebär för demokratin. Vi får hoppas att resurser tillsätts för att så också blir fallet. Henrik har även framfört farhågor om att valdeltagandet kommer att bli lågt (se här och här). Många verkar ta det för givet att så blir fallet (t.ex. Karin Pettersson i Godmorgon världens panel i dag). Men är det så självklart? Huvudargumenten för ett lägre valdeltagande är a) att andra länder som har skilda valdagar för regionala/lokala val respektive nationella val har lägre valdeltagande än länder som lägger dessa valdagar samtidigt och b) att val på våren är sämre för valdeltagandet. Samtidigt ska man komma ihåg att vi har liten erfarenhet av omval. Tidigare har det skett i Hallsberg (1979), Borgholm (1985), Åre (1985) och Orsa (2002). De är alla mindre kommuner och omvalen ligger en bit tillbaka i tiden. Det senaste exemplet är Orsa och där steg faktiskt valdeltagandet i och med omvalet. Och det steg ganska rejält – från 75,5 till 79,7 procent. Vad kan det bero på? Tja, ett argument för ett högre valdeltagande vid omval är att ett jämnt politiskt opinionsläge brukar stimulera valdeltagandet och själva anledningen till omvalet är ju att valet var så jämnt att ett fåtal felaktiga röster medfört att valet måste göras om. Att valen i Örebro och Västra Götaland var så oerhört jämna kan medföra att väljarna är än mer benägna att gå till valurnorna än vad som var fallet i höstas. Kontentan är dock att situationen är ny och vi vet inte hur väljarna kommer att bete sig och hur högt valdeltagandet blir. Det är ytterligare argument för att resurser borde tilldelas för vetenskapliga studier av de spännande val som stundar.

Skönheten ligger i siffrorna

Statistik och kvantitativa metoder har på senare år fått allt större utrymme inom allt fler områden. Det finns många förklaringar till den utvecklingen. Bland de bidragande orsakerna finns internet, nya statistiska metoder, bättre och billigare datorer, fler och mer lättillgängliga databaser och inte minst ett allt större intresse för statistik och indikatorer. Jag vet att det finns forskare och andra som beklagar den utvecklingen och hoppas att pendeln ska svänga. Men jag är ledsen. Det här är nog bara början.

I litteraturvetenskapen har siffror tidigare inte haft någon framträdande roll (även om Sture Allen faktiskt var före sin tid, men visst, han har aldrig dansat i tv). Men det kan vara på väg att ändras. Nu är statistiken på ingång även där, vilket bland annat finns beskrivet i NY Times och i The Chronicle. Och som på så många andra områden finns Google där. Via Google Books kan man söka i alla de miljoner böcker som har skannats in av dem. I Google Labs finns numera även Ngram Viewer där man kan se hur vanliga olika ord är i dessa böcker och över tid. Exempelvis kan man som i diagrammet nedan se hur orden cyberspace och internet har använts över tid.

Som framgår av diagrammet har kampen mellan orden varit hård, men internet verkar gå segrande ur striden. Det lustiga är dock att orden verkar ha använts redan i början av 1900-talet (ordet cyberspace myntades av William Gibson 1982). Det här har uppmärksammats på andra håll. Jag vet inte, men om jag skulle sätta några kronor skulle jag satsa dem på att någon har råkat kodat fel århundrade när en del böcker skannats in (artikeln i The Chronicle som nämns ovan tar upp en del av problemen med datamaterialet). Det skulle i så fall vara ytterligare ett exempel på hur mycket lättare det är att upptäcka fel om man gör data mer tillgänglig. Om inte, tja, då finns det någon riktigt förutseende skribent som borde få mer uppmärksamhet. I vilket fall, det här är bara början…

SD:s starkaste fäste

Sverigedemokraternas intåg i riksdagen har gett upphov till mycket diskussion. Att de kom in var inte någon överraskning givet opinionsmätningarna inför valet. Jag har även tidigare, tillsammans med Gissur Ó Erlingsson och Karl Loxbo, skrivit om att SD förmodligen nått ett än bättre resultat 2006 om de hade varit lokalt aktiva i fler kommuner än vad som var fallet då (se ”Supply Equals Success? The Sweden Democrats’ Breakthrough in the 2006 Local Elections”). Och i 2010 års val var de på plats i fler kommuner än tidigare (de ställde upp med valsedlar i 234 av 290 kommuner).

I riksdagsvalet 2010 fick SD det största stödet i valdistriktet Almgården i Malmö. Där röstade 30,0 procent på SD, vilket innebar en uppgång med 11,9 procentenheter i förhållande till 2006 års val. Intill Almgården går Inre Ringvägen. Och på andra sidan vägen ligger Rosengård och  valdistrikten Herrgården, Östra Örtagården, Västra Örtagården och Törnrosen. De är även de fyra valdistrikt där Socialdemokraterna har sitt starkaste stöd (81,5-87,5 procent). Två partiers starkaste fästen skilda av en väg. Det här är även områden som utmärker sig på andra sätt: Almgården är det valdistrikt i Malmö med minst andel med eftergymnasial utbildning och de andra fyra valdistrikten utgör de valdistrikt med störst andel utrikes födda (Almgården är ganska genomsnittligt i det avseendet).

Möjligen kan 2010 års valresultat ge upphov till ett nyvaknat intresse för att studera den politiska geografin och kanske återupptäcka sådana föregångare som den bortgångne professorn Sven Rydenfelt. Så om ni ser ett antal män med illasittande kavajer  som vandrar längs Inre Ringvägen – frukta intet det är nog bara statsvetare som gör fältobservationer.

Det mörkröda distriktet är Almgården och det ljusa distriktet intill är Herrgården. Klicka på kartan för större bild.

Härifrån och vidare

Nu har jag ägnat lite tid åt att försöka få ordning på den här sidan. Det finns helt klart utrymme för förbättringar, men nu får det vara så här ett tag. Jag har lagt till en hel del länkar och en del annat som jag hoppas kan vara av intresse. Framtiden får utvisa vad det blir av det här. Men nu kör vi.