Kategoriarkiv: kartor

TV-tips: statistik och kartor

I Norge blev tv-serien Siffror (Siffer på norska), med matematikern Jo Røislien som programledare, en succé. I Sverige har den tyvärr inte rönt samma uppmärksamhet. Måhända beror på det på norskan eller på att den går på UR. I vilket fall, den är väl värd att kolla in. Programmet har en stil som påminner om SVT:s Värsta språket (även om Karin af Klintberg är stråt vassare än våra norska grannar). Nu finns alla 10 avsnitt att se via UR Play och kan nås här.  Alla avsnitt är sevärda, men jag rekommenderar framför allt avsnitten Vinstchanser, Hälsa, Spelteori, Makt och Nätverk. Om man är extra intresserad av den ekonomiska kraschen på Island som jag berörde i föregående bloggpost kan avsnittet Ekonomi också vara värt att kolla på.

När jag ändå är inne på tv-tips kan jag passa på att nämna Kobra i SVT. I avsnitt 7 av pågående säsong berörde de kartor. Väl värt att kolla in, vilket du kan göra här.

Boktips: Maphead

Efter en ovanligt lång och skön semester är jag tillbaka i Grottekvarnen, eller i alla fall åter i arbete. Under sommaren har jag läst en hel del böcker; i huvudsak skönlitteratur, såsom Don DeLillo, Knausgård, Max Berry med flera. Men även en del vetenskapliga och populärvetenskapliga böcker har jag hunnit med. I den senare kategorin kan jag rekommendera Thinking, Fast and Slow av Daniel Kahneman (även om jag inte gillar att det står ”Winner of the Nobel Prize” på omslaget – ja, jag är en av dem) och framför allt Ken Jennings Maphead. Ken är nog inte så känd i Sverige, men i USA är han känd som en av stormästarna i Jeopardy. Han var för övrigt en av de två personer som försvarade mänsklighetens färger i specialomgången av Jeopardy där människan stod mot maskinen. Den senare i form av IBM-datorn Watson (släkting till Deep Blue). Watson sopade banan med sina mänskliga motståndare. Den avslutande frågan i tävlingen avsåg Bram Stoker och alla deltagare svarade korrekt, men Ken Jennings skrev inte bara svaret utan lade även till inom parentes ”I for one welcome our new computer overlord”. En Simpsons-referens som visar den nördiga humor som Jennings besitter (den avslutande omgången av Jeopardy-matchen kan ses här) och som återkommer i boken Mapheads.

Visserligen fick Jennings se sig besegrad av Watson, men han besitter ändå enorma kunskaper inom en rad skilda områden, inte minst kring kartor och geografi. Boken Mapheads är späckad med intressanta fakta kring kartor, projektioner, kartors roll i historien, amerikaners bristande kartkunskaper och de fantastiska världar som kartor bokstavligen kan öppna. Allt presenterat på ett lättillgängligt och roligt sätt. Boken är även fylld med historier kring olika personer som har extrema intressen som rör kartor eller geografi. Det kan gälla personer som med en besatthet vill besöka udda vägkorsningar eller alla världens länder, eller personer låtit geocachandet nå sjukliga nivåer. Jennings berättar även om olika personer som i skilda skeenden spelat mer eller mindre betydelsefulla roller i kartans historia, som exempelvis ingenjören Harry Beck som år 1931 designade den fantastiska kartan över Londons tunnelbana. Becks inspiration var bilden av ett kretskort och därför skapade han en karta som inte var geografiskt korrekt, men väldigt illustrativ. Om du gillar kartor kommer du att älska boken och om du inte gillar kartor kommer du att göra det efter att ha läst boken. Eller som Matti Alkberg sjunger:

Säg det till mig, kolla på dig själv
vilken kartskalle, det blev utav dig 

Fler kartnotiser

Ja, jag ska skriva något mer substantiellt snart, men först några ytterligare kartnotiser:

Sajten Woodcut Maps säljer kartor i trä. Du kan själv välja ett valfritt område från Google Maps och trämaterial så fixar de resten. Jag är dock lite osäker på om de levererar till Sverige, men om man pratar med dem går det säkert att ordna.

Då man befinner sig i Norrbotten, som jag gör för tillfället, förundras man över Golfströmmens inverkan på klimatet. Om man vill se snygg visualisering av olika strömmar har NASA tagit fram just det för perioden juni 2005 till december 2007. Riktigt snyggt, kolla här!

För en överblick över världens IT-mässiga infrastruktur rekommenderas Greg’s Cable Map (bara namnet är fantastiskt).

Kartnotiser

Några intressanta saker jag hittat på kartfronten:

Stamen, som gör väldigt många coola saker, har lanserat nya, sökbara kartor där man kan se kartorna i olika utseenden: vattenfärg, bläck och miljö. Kolla själva på deras webbsida.

Nathan Yau har en guide till hur man enkelt kan göra koropletkartor med programvaror som är gratis. Ett annat sätt är att använda statistikprogramvaran R, som är både gratis och kraftfullt, och paketet ggplots2, se t.ex. den här guiden.

För den som är lite mer datorkunnig vill jag tipsa om projektet Kartograph av Gregor Aisch, otroligt intressant, läs mer här. Eller föresten, även om ni inte är datorkunniga är det av intresse då Gregor tar upp viktiga poänger kring kartprojicering.

 

Kartor och drakar

Det har varit lite tyst här på bloggen. Det betyder dock inte att jag har varit inaktiv, utan tvärtom har en hel del hänt och förhoppningsvis har jag möjlighet att berätta mer snart. Det har blivit drakens år och som ett nyårslöfte har jag tänkt prioritera hårdare, ge färre löften, fokusera mer på vissa saker och säga nej till andra. I linje med det kan jag inte lova att det blir mer bloggande, men det är i alla fall ambitionen.

Det är snart fyra veckor sedan DN publicerade en artikel om de politiska kartor som jag redan tidigare hade lagt ut här på bloggen. Jag har fått väldigt många kommentarer kring artikeln. De flesta har varit positiva – tack för det! Det är roligt att så många verkar uppskatta kartor som ett sätt att illustrera statistik. Några har dock framfört kritik.

En del har ifrågasatt valet av färger för de olika partierna (på Flashback finns en hel tråd med konspirationsteorier kring detta). Det är dock DN som har valt färger för partierna i deras artikel och jag vet inte hur de har resonerat. Här på bloggen har jag valt färger som ligger i linje med vad partierna själva använder. När det gäller Sverigedemokraterna är det dock lite svårare att välja färg: de använder själva blått och gult, men det finns redan två partier som använder blått och gult är en svår färg att använda i de här sammanhangen. Jag valde därför att använda orange istället (och gult blir därmed ett skalsteg).

Vissa kommentarer har att göra med att kartorna avser partiernas relativa stöd, det vill säga att även i ett valdistrikt där Kristdemokraterna är jämförelsevis starka och Socialdemokraterna jämförelsevis svaga kan Socialdemokraterna fortfarande vara det starkare av de två partierna. Detta då Socialdemokraterna totalt sett är mycket större än Kristdemokraterna. Att visa det relativa stödet är själva poängen med kartorna, men det är mycket möjligt att det kunde framgå än tydligare av artikeln. De flesta verkar dock ha förstått upplägget, och  här i bloggen tycker jag att tillvägagångssättet är utförligt förklarat.

Det som ingen, såvitt jag sett, ifrågasatt är valet av klassindelning. Andra indelningar skulle ge en delvis annan bild, men jag tycker att den valda indelningen har tydliga förtjänster. Jag har dock en ny uppsättning kartor på gång och de har av olika skäl en annan indelning.

Om ni själva vill kolla kartor över partiernas stöd i olika valdistrikt kan jag rekommendera att kolla in SCB:s interaktiva kartor över valen 2010. SCB anordnar även ett seminarium kring dessa kartor den 8 mars i Stockholm.

Politiska kartor

I dagens DN finns en artikel om de politiska kartor som jag tidigare har presenterat här på bloggen. Den som vill se dem i lite större format kan leta sig bakåt i bloggen eller följa någon av följande länkar till kartorna: Centerpartiet, Folkpartiet, KristdemokraternaModeraterna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna (se även den här kartan över Sverigedemokraternas framväxt).

Jag har tidigare även lagt ut en karta över de två blockens stöd i 2010 års val. Mer kartor och inlägg om statistik och visualisering av data kommer att dyka upp här på bloggen framöver, så titta gärna förbi igen. Om ni själva vill kolla kartor över partiernas stöd i olika valdistrikt kan jag rekommendera att kolla in SCB:s interaktiva kartor över valen 2010.

 

Kartor och färger

En vanlig form av kartor är så kallade koropletkartor. Det är en form av tematiska kartor där områden får en viss färg (eller ett visst mönster) baserat på värdet för den statistiska variabel man vill illustrera, t.ex. kan man illustrera stödet för Socialdemokraterna efter kommun genom att ge kommunerna en röd färg som är mörkare ju starkare stöd partiet har i kommunen. Oftast delar man in områdena i klasser och ger alla områden i en viss klass samma färg, t.ex.genom alla kommuner där S har över 60 procents stöd får den mörkaste rödfärgen osv. Då måste man välja hur många klasser man vill ha och var gränserna mellan dessa klasser ska gå (man kan i och för sig även välja att ha en kontinuerlig skala). Beroende på dessa två val kan kartan förmedla olika intryck. Det visas på ett tydligt sätt på den här sidan. Det är även illustrerat på den utmärkta bloggen Vis4.net där följande bild är hämtad från:

Kartan avser andel fattiga i USA och att diskussionen har kommit upp beror på ett inlägg på Guardians datablogg som kan läsas här. Märk väl att det är samma data som illustreras i den animerade bilden ovan, det enda som varierar är antalet klasser som används. Hur dessa data bäst illustreras diskuteras vidare här.

Ett ytterligare val är vilka färger som ska väljas för respektive klass. Det gäller att välja färger som uppfattas vara på samma avstånd från varandra som de klasser de ska illustrera. Här kan man få hjälp genom att använda tjänsten Colorbrewer2. Det viktiga här är att färger som ifråga om ljusstyrka befinner sig på samma avstånd från varandra kan uppfattas på annat sätt, och det är hur färgerna uppfattas som är det centrala. Den som vill nörda ner sig rejält kring färgval kan läsa vidare här. Ett besläktat tema gäller färgskalor som går från rött till grönt, vilka bör undvikas om man bryr sig om de färgblinda, läs mer här.

Finns med andra ord en hel del att tänka på när det gäller statistik redovisad i kartform. Och en lärdom är att det intryck som en karta ger kan bero på beslut fattade av den den som gjort kartan.

SD:s framväxt

Just nu pågår Sverigedemokraternas landsdagar. Det kan vara ett bra tillfälle att kortfattat beskriva partiets framväxt. SD bildades 1988. År 1991 fick partiet 2 mandat i kommunfullmäktige – ett mandat i Höör och ett i Dals-Ed. Vid nästa val 1994 dubblade partiet sina mandat i dessa två kommuner och knep dessutom ett mandat i Ekerö. Totalt fick de alltså 5 mandat. År 1998 steg antalet erhållna mandat till 8. Sedan dess har antalet mandat som SD fått i landets kommufullmäktige ökat kraftigt: 49 i 2002 års val, 280 i 2006 års val och 612 i 2010 års val. Om vi ser till antalet kommuner där partiet vunnit mandat är utvecklingen över tid på följande sätt (i vissa kommuner har man dock inte lyckats besätta sina mandat med kandidater):

År 1988

År 1991 År 1994 År 1998 År 2002 År 2006 År 2010

0

2

3

5

29

144

246

De kommuner där SD fått mandat kan även illustreras i form av kartor. Nedan visas just detta för valen 2002 till 2010 (se även min tidigare karta över SD:s stöd i riksdagsvalet 2010).

Kartan är framtagen i ArcGIS och valstatistiken kommer från SCB.

Det politiskt delade Sverige

Det är många bollar i luften just nu, men förhoppningsvis kan jag få loss lite tid för bloggande framöver. Jag har tänkt lägga ut en serie kartor över Stockholms politiska geografi. Vi får se. I dag bjuder jag på en karta över Sveriges politiska geografi, illustrerat genom skillnaden i röststöd mellan de två blocken i 2010 års riksdagsval. Det är ett sätt att sammanfatta vad jag tidigare har redovisat efter parti (se tidigare blogginlägg). Data är redovisat efter valdistrikt. Jag har för varje valdistrikt tagit differensen i stöd mellan alliansen (M+C+FP+KD) och de rödgröna (S+V+MP) och utifrån det delat upp de 5 668 distrikten i 2010 års riksdagsval i 7 kategorier enligt följande:

  • mer än 40 procentenheters övervikt för de rödgröna (451 distrikt)
  • 30-40 procentenheters övervikt för de rödgröna (352 distrikt)
  • 20-30 procentenheters övervikt för de rödgröna (482 distrikt)
  • Mellan 20 procentenheters övervikt för de rödgröna och 20 procentenheters övervikt för alliansen (2 655 distrikt)
  • 20-30 procentenheters övervikt för alliansen (593 distrikt)
  • 30-40 procentenheters övervikt för alliansen (472 distrikt)
  • Mer än 40 procentenheters övervikt för alliansen (663 distrikt)
De distrikt där det är förhållandevis jämnt mellan blocken är gråa i kartan. Annars gäller rött för de rödgröna och blått för alliansen, och mörkare färg betyder starkare övertag för respektive block (klicka på kartan för större bild). Värt att notera är att det alltså är 1 114 distrikt där differensen i stöd mellan de två blocken är större än 40 procentenheter, vilket motsvarar en femtedel av distrikten. Det är en stor skillnad, t.ex. 70-30 i övervikt eller 65-25 (då SD och andra övriga partier också tar röster summerar blockens andelar oftast inte till 100 procent) eller än större skillnader. Som ni ser har blocken olika starkt stöd i olika delar av landet: det är i hög grad norr mot söder, även om det finns enklaver insprängda på respektive håll. I de större städerna blir valdistrikten så små att det kan vara svårt att urskilja dem i en karta av det här slaget. Jag har dock tänkt ta fram en del storstadskartor, men det får bli senare.

Kartan är framtagen i ArcGIS, information om valdistriktens utformning kommer från Valmyndigheten och valstatistiken kommer från SCB.

Kartmarathon: SD

Då har vi nått sista delen av min kartkavalkad där jag visat riksdagspartiernas stöd i olika delar av landet. Det kommer nog fler kartor framöver, men låt oss först avsluta detta. Turen har nu kommit till Sverigedemokraterna. Kartan nedan visar stödet för SD i riksdagsvalet 2010 efter valdistrikt. Som framgår av min inledning av den här serien av inlägg har jag delat upp valdistrikten i fyra kategorier. De 5 668 valdistrikten i 2010 års riksdagsval fördelar sig då efter dessa fyra kategorier enligt följande för SD:

  1. Mer än dubbelt så stort stöd i förhållande till riket totalt eller större (>2*riksresultatet): 325 distrikt
  2. Stödet mer än 50 procent över stödet i riket totalt (>1,5*riksresultatet), dock ej i kategori 1: 546 distrikt
  3. Stödet större än i riket totalt, dock ej i kategori 1 eller 2: 1 684 distrikt
  4. Stödet som i riket totalt eller lägre: 3 113 distrikt

Som framgår av kartan har SD sitt starkaste stöd i Skåne och Blekinge (klicka på kartan för en större bild). Det är inte något förvånande: det var i södern som de fick sina första framgångar på lokal nivå och det är även därifrån som många i den nuvarande ledningen kommer. Allra starkast stöd i 2010 års riksdagsval hade SD i distriktet Almgården i Malmö, läs mer om det i ett blogginlägg som jag skrev förra året. Fast det är inte bara i de södra delarna av Sverige som SD har förhållandevis starkt stöd, utan även i distrikt längre norrut. Och då är det mer inland än kust som gäller. I norra Norrland är stödet svagare, men även där finns distrikt där partiet får större stöd än rikssnittet.

Härmed är min kartkavalkad till ända. För kartor för samtliga övriga riksdagspartier, se tidigare inlägg här på bloggen. Jag har lite tankar på nya kartor, så det kommer säkert mer snart. Om ni har idéer på kartor ni vill se får ni gärna höra av er. Alla kartor i den här serien är i 180 dpi. Om ni skulle behöva dem i bättre upplösning, säg till.

Kartan är framtagen i ArcGIS, information om valdistriktens utformning kommer från Valmyndigheten och valstatistiken kommer från SCB.