Supervalåret 2014

År 2014 hamnar allt mer i fokus. Inte bara på grund av medieuppgifter om att Morrissey aviserat att han skulle lägga av då (vilka senare visade sig inte vara sanna) utan framför allt för de val som då äger rum. Vi kommer år 2014 att för första gången ha val till Europaparlamentet, riksdag, landstings- och kommunfullmäktige under samma år. Exakt när Europaparlamentsvalet kommer att äga rum är (av någon oklar anledning) ännu inte bestämt, men det kommer att äga rum någon söndag i juni. De tre övriga valen inträffar den 14 september (tidpunkten för valdagen har flyttats från tredje till andra söndagen i september). Denna nya situation innebär ett valår som inte liknar tidigare valår: ett supervalår! Och om inte mandatperioderna ändras kommer det att dröja ända till år 2034 innan vi har ett nytt supervalår.

Om man börjar fundera på supervalåret väcks en rad frågor. En sådan fråga gäller valdeltagandet. Valdeltagandet har varit lågt i svenska EUP-val, både i jämförelse med andra EU-länder och med övriga svenska val. Även om valdeltagandet ökade i senaste EUP-valet med 7,7 procentenheter till 45,5 procent, så är det fortfarande med svenska mått mätt ett lågt valdeltagande. Som jämförelse var valdeltagandet i 2010 års riksdagsval 84,6 procent. Kommer valdeltagandet i 2014 års EUP-val att bli högre än tidigare år? Den frågan hänger samman med en annan fråga: kommer det att bli en enda valrörelse under år 2014? Om det blir en enda valrörelse kan man tänka sig att vårens politiska debatter kommer att kretsa kring inrikespolitiska frågor snarare än EU-frågor. Samtidigt kan en aktiv debatt under våren bidra till ett högre valdeltagande i EUP-valet än vad som tidigare varit fallet.

En tredje fråga är: kommer valresultatet i EUP-valet 2014 mer likna ett riksdagsval? Med det menar jag om valresultatet kommer vara i linje med det allmänna opinionsläget och hur det hade sett ut om det varit riksdagsval. Tidigare EUP-val har framför allt Socialdemokraterna gjort dåliga val i förhållande till opinionen. Omvänt har en del andra partier gjort bättre val, som exempelvis Miljöpartiet 1995 (17,2%), Vänsterpartiet 1999 (15,8%) och Folkpartiet 2009 (13,6%). Och ett par nya partier har fått starkt stöd och erhållit mandat i EUP-val, nämligen Junilistan 2004 (14,5%) och Piratpartiet 2009 (7,1%). Inget av dessa två partier har dock lyckats få tillnärmelsevis lika starkt stöd i därpå följande riksdagsval. Och Junilistan tappade sina mandat i Europaparlamentet i och med 2009 års val. Kommer Piratpartiet att kunna behålla sina mandat eller kommer något nytt parti att äntra scenen, eller kommer valresultaten mer likna ett riksdagsval?

I diagrammet nedan jämförs valresultat i EUP-valet 2009 med hur folk skulle rösta i ett riksdagsval i maj samma år, dvs. strax innan EUP-valet. Den senare uppgiften kommer från SCB:s Partisympatiundersökning. Där är varken Piratpartiet, Feministiskt initiativ eller Junilistan särredovisade, utan de ingår i ‘Övriga’, men som framgår hade de betydligt större stöd i EUP-valet än i den allmänna opinionen kring ett hypotetiskt riksdagsval.

Som framgår av diagrammet var det framför allt Moderaterna och Socialdemokraterna som fick betydligt sämre utfall i EUP-valet än vad de hade i opinionen vad gäller ett eventuellt riksdagsval. Som nämnts har Socialdemokraterna i alla EUP-val haft betydligt sämre resultat än i opinionen och även i jämförelse med intilliggande riksdagsval. Kommer man nu att satsa mer på EUP-valet än tidigare? Kom ihåg att Göran Persson år 2004 valde att operera höften och var därmed sjukskriven då valet till Europaparlamentet ägde rum. En närliggande fråga är om populärare och mer välbekanta namn att lyftas fram på valsedlarna.

Och hur påverkar valresultaten i EUP-valen valrörelsen inför höstens riksdagsval? Eller annorlunda uttryckt, vilka resultat krävs för att S och M med trovärdighet kan säga att valet var en framgång? Som framgår av diagrammet nedan så skulle även en rejäl framgång i förhållande till 2009 års val ändå kunna innebära ett betydligt sämre resultat än i föregående riksdagsval.

Intressant att notera i diagrammet ovan är hur pass mycket stabilare opinionen har varit för  S och M i EUP-val i förhållande till riksdagsval. Sett över tid har båda partierna haft sjunkande siffror i EUP-val, även om M ökade marginellt i det föregående valet.

Sedan finns naturligtvis ett antal frågor kring riksdagsvalet, exempelvis: kommer vi fortfarande ha åtta partier efter 2014 års val och vem vinner valet? Det är bara att hålla ut, snart är det här. Supervalåret!